Av Manosgarnet, som blev över när jag stickade mina tumvantar, blev det en... mössa. En Felicity, närmare bestämt. Kommer att bli skönt, framåt hösten. Manos silk blend, är mjukt och lättstickat och skönt att använda. Det kan nog bli fler härvor av den sorten, om jag hittar något mönster jag gillar.
Igår hade jag en härlig och inspirerande eftermiddag i Tant Koftas växthus. Hon bjöd på smaskigt oliv- och fetaostbröd och det blev stickning och garnklappning. Det mest fantastiska var att jag fick en ljuvlig garnhärva i en färg, som får hjärtat att slå lite snabbare på mej. Jag har redan lite planer på vad jag vill sticka av det, men det är inte så bråttom. Först måste härvan klappas på och gosas med... länge, länge...
4 kommentarer:
Love to see you face! :) And guess what... some green crept into my knitting! Because of you! :)
jättefin
Kjempefin lue du har strikket:)
Haha! Garnklappning!! Vilket bra uttryck.
Det sysslar jag med ofta. Särskilt när jag kommit över härva från Fale Artut.
Garnsniffning ägnar jag mig åt också.
Undrar varför jag måste lukta på alla garner....
Fiiin färg. ser mjuk ut din härva.
Skicka en kommentar