Vad skönt det är att sticka sockar, när inspirationen tryter och sticksuget är starkt. Rastlöst har jag vandrat runt och väntat på ny idéer, som inte har dykt upp. Då är det ett säkert kort med sockstickning, för att få mungiporna att sträva uppåt igen... Dessa stickar jag på mina enda Addi-stickor 2,25 mm, för att sockarna håller bättre när det blir tätt stickat (... och för att stickningen inte ska bli färdigt för snabbt ;-)). Garnet är de sista resterna av mitt egenfärgade Norogarn, så det får avgöra hur höga skaft det blir.
2 kommentarer:
Sockorna ser finfina ut!..precis som allt du gör. Lycka till med fortsättningen!
De blir sikkert flotte:)
Skicka en kommentar