Vad det blev av det blågula garnet

Medan det har varit väldigt lite aktivitet här på bloggen så har jag stickat desto mer. Handlederna är nästan helt återställda och det är så skönt. Jag kan sticka nästan så mycket som jag vill. Hur härligt som helst!
Det dyker nog upp ett och annat av sommarens och höstens projekt här framöver.
I juni gav jag mig på att färga självrandande garn, som några av er kanske minns. Så fort garnet torkat satte jag igång att sticka sockar. Blått och gult är ju en lite skum kombination, tycker jag. Svår att kombinera med mina vanliga färger... mer kul än praktiskt, så att säja. Därför bestämde jag mig för att sticka tills garnet tog slut, för att slippa restgarn som bara skulle bli liggande.  Det blev nästan knästrumpor. Jag måste erkänna att sockarna har hamnat i min byrå, nästan oanvända. Ett par i reserv, när det gått hål i alla mina andra sockar, kan ju aldrig vara fel...;-)
Jag har färgat på Schoppel-Wolles Admiral naturvitt och sockarna är stickade från tån och upp, som jag visar i filmerna vänsterspalten. Stickor 2,25 mm, 120 cm rundsticka, som vanligt.

Från insidan av foten och från utsidan

Ett förtydligande

När Fiff frågade om Supersoften blev väldigt urblekt efter tvätten, så insåg jag att jag varit lite otydlig i bildtexten till den sista bilden i förra inlägget.
Som jag nämnde så handlade jag en del på textilmässan och sista bilden visar dom första nystanen jag tvättade, därav dom något annorlunda färgerna.
Dom flesta garner jag köpt och även dom jag färgar själv släpper ifrån sig en del överskottsfärg vid, speciellt om man blötlägger lite längre tid.
Jag upplevde inte att supersoften mattades av efter tvätt, tvärtom känns färgerna klarare (vilket kanske syns bättre om man inte fotar i skymning ;-) ... ).

Allt är inte tvättat än...

Om att tvätta garn

Jag fick tillfälle att prova Magasin Duetts Supersoft under sommaren och gillade garnet mycket. Det finns så många vackra färger att välja på. Vad jag inte hade räknat med var den allergiska reaktion jag fick i handflatorna, när jag stickade med garnet. Det kliade massor och blev rött. Det är första gången jag någonsin reagerat på spinnolja. Hmm... vad göra? Jag repade upp det jag hade stickat och satte i gång att härva upp dom två nystanen för att kunna tvätta garnet. Först blötlade jag härvorna i hett vatten och lite hårschampo i ungefär en halvtimma. Vattnet blev svart (både spinnolja och lite färgutfällning). Sedan sköljde jag härvorna ordentligt och stoppade dom i en tvättpåse och sen in i tvättmaskinen för en centrifugering på högsta varvtal.
Efter torkning var det dags att nysta igen och sedan provsticka.
Fantastiskt!! Vilken skillnad! Garnet blev mjukt och skönt och ingen klåda i händerna längre. Kärlek! Vill ha mer av detta underbara garn, var tankar som dök upp.
På textilmässan i Borås fick jag tillfälle att handla på mig ett litet lager ( *rodnar* blev lite ivägburen... ).

Före tvätt

Väl hemma insåg jag att det kommer inte att bli kul att härva upp kilometervis med garn, för att kunna tvätta det. Dags för experimenterande! Det blev tvättning av nystanen som dom var. Rätt läskigt... skulle dom filta ihop sig till klumpar? Det var ingen idé att fega, så jag tog åtta nystan på en gång. Hett vatten, schampo och tid, sen sköljning och centrifugering... och det fungerade. Att tänka på är att krama nystanen i vattnet och inte gnugga.

Balja och hårschampo

Blötläggning

 

Efter trettio minuters blötläggning och lite kramning... sen efter tre sköljningar

In i tvättpåsen och sedan centrifugering

Lite trassel efter centrifugeringen

 

Torkningen var lite svår att få till, men sen provade jag att hänga nystanen framför vår kakelugn med inbyggd fläkt. Det blev rätt varmt i huset, eftersom jag eldade hela dan... (tur att jag var ensam hemma och gillar varmt i huset)

S-krokar är bara bäst!

När nystanen hade torkat en två tredjedelar in, så nystade jag om dom så det blöta kom ytterst och innan kvällen var dom genomtorra.
Mycket arbete? Javisst! Men så värt! Stickupplevelsen blir en helt annan, även om man inte får problem med klåda i handflatorna. Garnet blir verkligen supersoft, med härlig ullkänsla efter tvätt och det tar många timmar att sticka en tröja...
Vad ska det bli av allt garnet då? En Ravello har jag tänkt mig och en och annan vante ut Vantar för alla årstider (som jag också fick köpt på mässan... fantastisk bok, förresten). Sedan har jag funderingar på en flerfärgsstickad mössa, men som vanligt blir jag nästan blockerad av alla möjliga färgkombinationer. Det är rätt fint att bara leka med garn också... ;-)

Färdigtvättade och omnystade

Soltorkade tomater

... eller egentligen ugnstorkade tomater.
Trots avsaknad av växthus har vi i år fått ett överskott av tomater och det är första gången det händer i under alla år vi har odlat. Dessutom har jag fått massa tomater av min snälla granne. Roligt!
Så här gjorde jag för att spara lite av sommaren, för att ta till när höstrusket sätter in.

Solmogna och ugnstorkade tomater
Vad du behöver:
tomater
salt
olivolja
valfria kyddor (jag har använt basilika och vitlök)

Dela de minsta tomaterna i halvor och skiva de större. Lägg så många det får plats på ett ugnsgaller och resten på en plåt med bakplåtspapper på, som placeras under gallret. Salta lite lagom.
75-80 grader på ugnen (vi har ingen varmluftsugn) i 4-6 timmar. Jag åkte och handlade och glömde bort tiden... Några av tomaterna var fortfarande lite blöta, när jag bestämde att det fick vara klart.
Stoppa sedan tomaterna i burkar och fyll på med olivolja, så det täcker. Oljan kan behöva fyllas på ett par gånger, så tomaterna är täckta.

I en burk la jag ett par klyftor vitlök och en annan strödde jag lite torkad basilika. Jag förvarar mina tomatburkar i kylskåpet och efter ett par dagar stelnade oljan, så det såg lite oaptitligt ut. En stund i rumstemperatur innan servering ordnar den saken.

Hur smakde det då? Syrligt och sött samtidig, väldigt gott.

Salighetssaker...

... från Tradera. Blivande stickmarkörer, kanske...

Färgningsonsdag

Av någon underlig anledning blir alltid omknytningssnörena finast av allt. Jag sparar alltid mina sådana garnändar just därför.

Länge har jag velat prova på att färga självrandande garn och för flera veckor sedan nystade jag upp en lååång härva av Admiral sockgarn i vitt. Ett varv runt härvan blev ca 13 m. Sedan blev garnet liggande i väntan på färgarlust... den dök upp först nu. Tanken var att göra ena halvan guldbrun och andra halvan jadegrön, men det ville inte garnet och färgen och jag var inte tillräckligt envis idag. När jag var färdig och hängde upp härvan på tork (fantastiskt bra torkväder idag... tog bara 45 min), så insåg jag att jag hade färgat svenska flaggan. Jag står i mitt kök med halvtaskig belysning och det är rätt ofta jag gissar mig till slutresultatet. Hursomhelst så passar det ju väldigt bra eftersom det är Sveriges nationaldag imorgon.

Lite annat färgade jag också, men jag blev inte nöjd med utfallet där, så det behövs ytterligare ett dopp i grytan. Men det får bli en annan dag när tålamodet är i bättre form.

Nu är bara frågan om jag ska sätta igång med sockstickningen med en gång eller vänta tills imorgon när det är flaggdag...

Stickning pågår...

Sockutmaning

Som ni kanske har märkt, så gillar jag att sticka sockar. När jag gjorde en en liten koll bland mina projekt på Ravelry, så fanns där 48 par sockar. Två av paren är oavslutade och nio par har jag stickat åt någon annan än mig själv. Ändå känns det som om det fattas mig sockar... det kanske var därför jag anmälde mig till en sockutmaning på Ravelry; 13 socks in 2013.
Det är så roligt och den här veckan har jag fått färdigt mitt femte par sockar för i år. Jag och mina döttrar är inbitna Gilmore Girls-fans och Rory i serien brukar alltid ha så fina flätstickade tröjor. Inspirerad av dessa tröjor kallar jag sockarna för Rory's Cable's. Som vanligt har jag använt min toe-up tutorial och sedan lagt till flätmönstret. Om någon är sugen på att kolla in mina sockfilmer, så finns länkarna i bloggens vänsterkant.

Garnet jag använt heter Cascade Heritage Solids och sockarna är stickade med 2,25 mm sticka.
Det kom så lägligt nytt vitt sockgarn från Garnkorgen i torsdags, som åkte i färggrytan med en gång. Lite spännande blev det när garnänden jag knöt om härvan brast och hela härvan blev ett enda trassel. När garnet hade torkat fick jag leta en låång stund innan jag hittade den ena av ändarna på garnet, för att kunna sätt igång att trassla upp det hela. Roligt, jag älskar trassel, kan hålla på i timmar utan att tröttna.

På fredag kunde ett nytt par sockar påbörjas... och som jag har stickat. Nu är det bara en bit på skaftet kvar.

 

Jag såg att Kråkspark hade skrivit så fint om min sockbeskrivning. Tack! Jag är visst inte ensam om att ha blivit drabbad av sockstickningsfeber. :-)

Kanske återvänder orden...

... tillsammans med ljuset och värmen?

Jag är en siffernörd, som har varit fascinerad av siffror hela livet. Det är ofta lättare för mig att komma ihåg ett telefonnummer/bilnummer än ett namn och jag minns de flesta koder som jag haft. Det har blivit lite svårare att memorera med åldern och jag måste anstränga mig mer nu.
Något som jag för det mesta roar mig med är platespotting. För er som inte känner till det så går det ut på att leta bilnummer (endast sifferdelen på svenska skyltar), med början på nummer 001 och sedan är det igång. Regeln är att hitta alla siffrorna i tur och ordning och är du det minsta osäker på om du sett rätt så gills det inte... bilnummer på tv räknas inte heller. Detta är någonting som tar åratal.
Jag är nu på 217 och det har tagit 3½ år! Min man brukar reta mig för att jag aldrig känner igen människor vi möter med bilen, när vi är ute och far. Inte konstigt när allt jag ser är siffror.
Idag när jag var ute en sväng insåg jag att ett nytt beteende har smugit sej på mej, sannolikt en signal på att jag hängt ovanligt mycket på Ravelry och funderat på mösterkonstruktion senaste tiden.
Varje gång jag mötte en bil, säg en med nummer 421, så pling, tänkte jag Noro Kureyon Sock(420m/100g). Bilnummer 562 - Magasin Duett Supersoft, 560m/100g... 298 - Visjögarn, 300m/100g...
Det hela utvecklade sig till att jag även började spåna på passande mönster till bilnumren. När jag närmade mig Kungälv och trafiken ökade, så började min hjärna nästan koka.
Vad säger ni? En ny kul tävling för en bil full med stickerskor som är ute och åker tillsammans. Vem hittar flest garn/mönster per bilnummer.
Vad gjorde jag då på min utflykt? Det blev några tyginköp, naturligtvis kunde jag inte låta bli att handla garn (en härva Kampes och en härva Manos Silkblend), en Ottobre (nr3/2013), slank med i korgen, en ny mixerstav och äntligen (!) nya lurar till telefonen. Det har jag saknat sen Doris tuggade av mina gamla runt jul. Hon har blivit så stor nu att lursladdar inte längre är det roligaste som finns. Nuförtiden är det fåglar, möss och ekorrar som gäller, ja, och så matte då förstås.
Nu ska jag slänga mina tyger i tvättmaskinen för imorgon ska jag sy. :-)

Sockstickning

 

Jag stickar på mina Odensockar... några varv om dan. Det känns som om detta kommer att bli mina finaste sockar nånsin. Om jag gör åtta varv om dagen från och med i dag, så kan dom vara färdiga om sådär 14 dar. In a fortnight på engelska... fint ord tycker jag och så låter det så väldigt mycket kortare än på svenska. 
Jag har ändrat lite i mönstret eftersom jag föredrar ner-och-upp-stickning... tog helt enkelt och vände charten (men ååå, vad heter det på svenska) upp-och-ner. Det är ett härligt pill med flätstickning på 2,25 mm stickor när allt blir rätt men några fula ord slank allt ur mej imorse, när jag blev tvungen att sticka baklänges två varv.
Tur att Doris gjorde sig sötast i hela världen, så jag fick annat att tänka på...

Bacon- och kycklingcurry

Nu var det ett tag sen det hamnade något recept här på bloggen, så jag tyckte det var dags.
Igår var en sån där dag när kylskåpet började eka tomt, så det blev att improvisera med det som fanns. Ibland (som i går... ) kan det utvecklas till en riktig lyckträff.
Om någon undrar över dom lite ovanliga måtten, som tex 100 gr kokosgrädde, så beror det på att vårt hushåll sakta håller på att anpassas till att det ibland bara finns en eller två hungriga personer hemma. För att det ska gå smidigt och minska matsvinn, så har jag börjat styckfrysa ingredienser i lämpliga portionsstorlekar. 400 gr kokosmjölk kan lätt delas upp i fyra creme fraichburkar och ställas i frysen - lock behövs inte. När allt är genomfryst stoppar jag burkarna i en plastpåse. Funkar fint med krossad tomat också...

Bacon- och kycklingcurry (2 pers)

1 pkt bacon
2 kycklinglårfiléer
1 vitlöksklyfta
ca 5 cm purjolök
100 g kokosgrädde (det tjocka i en burk kokosmjölk)
tomatpuré
curry
rökt paprikapulver
svartpeppar
salt
vitkål lagom till två
gurkmeja
smör eller kokosolja att steka i

Bryn bacon, hackad vitlök, purjo och kryddor i smör eller kokosolja. Lägg sedan i tärnad kycklinglårfilé och fräs en stund till. Slå över kokosgrädde och klicka i lite tomatpuré och låt puttra ihop. Under tiden fräses den strimlade vitkålen i smör eller kokosolja med svartpeppar, lite gurkmeja och salt, tills den blir lagom mjuk.
Stö över lite fryst persilja, ät och njut!

På stickorna...

Det går lite trögt med stickningen för tillfället pga bråkiga handleder. Det börjar kännas som en följetong det här...
När sticktiden blir förkortad på det här viset, så har jag en tendens att kompensera med att låtsashandla garn på nätet. Ni vet när man hänger i random webbutik och fyller varukorgen med än det ena och än det andra. Oftast stänger jag ner webbsidan innan det är dags att gå vidare till kassan, men det är inte ovanligt att jag går så långt att jag skapar ett konto och fyller i alla kontaktuppgifter innan det är dags att stänga webbfönstret och pusta ut.
Sen händer det allt att jag löper linan ut och klickar på beställ, men jag blir bättre och bättre på att låta bli! Undrar om det finns någon stödgrupp någonstans för det här beteendet?
Just det, På stickorna var det ju...
Jag började sticka på dom fina Oden Socks, men flätstickning är väldigt påfrestande, så det blir bara något varv om dagen på dessa raringar.

För att ha en lite vilsammare stickning lade jag upp till en Raka rör i det nyfärgade Filisilk. Underbart garn att sticka i... ren njutning. Det passar väldigt bra att sticka i guldgult nu när solen lyser med sin frånvaro ( jag dör, så vitsigt!).
Det passar rätt bra att minska ner på sticktiden när det finns en lektokig katt i huset. Det är helt omöjligt att sticka när Doris är vaken.

Färg continued...

Jag fick en fråga av Livsrummet hur jag gör när jag färgar och vad jag använder för färg.

Färgen är syntetisk och kommer från Zenit AB Konsthantverksmaterial. Jag har pigment som är runt tjugo år gammalt och en del nyinköpt och allt funkar toppenbra att färga med.
Pigmenten på bilden nedanför är dom jag använder mest. Ättikspriten fick också vara med på ett hörn.

Grå, Gul 2G, Brilliantgul 4G, Röd 4GN och Blå RL

Här är resten av mina pigment. Gissa om jag blev förvånad när jag upptäckte det bruna! Jag har helt glömt bort att det fanns... brunt brukar jag blanda av rött, svart, gult och liite blått. Får nog prova det bruna pigmentet nån gång... det verkar onekligen något bekvämare med allt-i-ett-färg.

Brilliantröd 2B (röd åt cerisehållet), Svart och Brun

Jag tar 3 liter vatten och 2 tsk ättiksprit till 100 g garn. En lång pinne med en liten pigg i änden brukar jag ha att röra om garnet med (har man inte det, så går det bra med skaftet på en träslev, eller något liknande). Sen är det bra att knyta en garnände om härvan, så den blir hanterbar och lättare att trassla ut efter badet. Först värmer jag vatten i en stor rostfri kastrull (jag tar samma som används i matlagningen... det kryllar inte av stora rostfria kastruller här) till runt 90 grader och häller i ättikspriten. Sen tar jag lite torrt pigment av dom sorter jag vill ha och häller rätt i grytan. Rör runt så allt blandas. Om jag är osäker på om färgen är rätt brukar jag ta en skvätt i ett vitt decilitermått och gå till närmsta fönster där det är bättre ljus och kolla hur det ser ut.
Allt blir ju lättare om det är vitt garn som ska färgas... Ibland googlar jag på färglära för att få lite tips.
Sen ska garnet, som måste vara i härva, blötläggas i ljummet vatten. Krama ur garnet och stoppa i grytan. Dränk igenom allt snabbt. Sedan får garnet ligga i grytan tills vattnet klarnat (eller tills du tröttnar på att vänta). Om nu färgen inte blev som det var tänkt är det ingen fara. Det går alltid att färga vidare... och om det mot förmodan skulle gå snett är svart färg väldigt snyggt! :-)
Om jag vill ändra pågående färgning så lyfter jag helt sonika upp garnet, med pinnen, och häller i mer pigment och rör om och lägger i garnet igen. Vill jag ha melerat garn, så blandar jag lite färgpigment i en kopp med vatten och droppar/häller över garnet i grytan.
När garnet slutligen är färdigt ska det sköljas, först i hett vatten och sen svalare vatten eftersom. Jag brukar skölja tre gånger och sen får det ligga i lukta-gott-vatten en fjärde gång.
Superwashgarner suger åt sig färg väldigt fort medan t ex alpacka-garner kan vara väldigt motsträviga.
Jag är ingen expert på området vill jag tillägga utan jag provar mig fram. Min grundtanke är att om jag har ett fint garn som aldrig blir uppstickat, för att jag inte gillar färgen, så får det en ny chans genom ett dopp i färggrytan.

En dag för färg

Länge, länge har jag gått och funderat över två härvor Filisilk från Tant Kofta, som behövde en ny skepnad. I fredags fick jag ett garnpaket i brevlådan, från VickeVira. Finfint handspunnet lyxgarn, men jag kände mig inte helt överrens med den skarpa ljusblå färgen. Det fick mig att rota fram allt alla färgningsprylarna...
Tre härvor skulle färgas och turligt nog blev alla tre precis, som jag hade föreställt mig.

Det var väldigt kallt igår, så jag kunde elda i köksspisen. Rätt höga mysfaktorpoäng på att färga garn på vedspis... toppas nog bara av att växtfärga ute över en rökig öppen eld (på sommarn... ).
Doris tyckte att jag var urtrist som inte kelade med henne, så hon fick sitta på den höga pallen och titta på (hade jag tänkt mej... jag tappade helt räkningen på alla gånger hon fick lyftas ner på golvet).

Den första garnet såg väldigt fin ut i härvan, men blev inte bra när jag började sticka med den. Därför bestämde jag mig för att den skulle få bli kastanjebrun/röd. Massa röd färg och en dutt med gult.

Nästa var en vit härva. Hur jag tänkte där vet jag inte, för det enda vita jag någonsin har på mig är möjligen i form av ett badlakan efter duschen. Jo, förresten har vi en vit, ganska ful, fleecemössa, som jag brukar ha på mig om jag badar badtunna i minusgrader (typ en gång vartannat år).
Den fick bli guldgul. Massa gult och lite grå färg fick stå och puttra länge, sen blandade jag gult och grått färgpulver med vatten i en kopp och droppade över garnet i grytan, för att det skulle bli lite melerat.

Båda dessa härvor ska få bli Lottas sjal, Raka rör. Jag har redan en Raka rör i Filisilk och det är det stickade plagg jag använder allra mest, så varför inte ett par till ifall jag någonsin skulle tröttna på grönt.
Sen var det dags för härvan från Vickevira. Den var det bara att lägga i ett gult färgbad och vips, så blev färgen Tropical förvandlad till Foliage. Garn som, sannolikt blir en sjal det med. Någon variant på Baktus Scarf, tror jag...

Doris hittade järngrytan som jag lämnade på golvet i min iver att sätta igång. Den lekte hon länge i och det var bra, för då fick jag vara i fred en stund.

Här ska jag precis hälla i lite go-lukt i sista sköljvattnet. Parfym är inte det jag gillar mest, men den här lukten är en favorit (det är flaskan till vänster jag menar... och om någon någonsin undrat, så gör jag inte reklam åt någon här på bloggen).
Så här trötta blev vi när allt var klart... fast jag landade iofs på soffan och inte på badrumsgolvet, som vissa andra. ;-)