Lycka på en spik

Sjalembryo

Tröjan som jag har stickat på i månader börjar bli färdig... det är bara lite småfix kvar som att fästa trådar och snygga till nederkanten lite. Det tar lång tid att sticka en tröja när handlederna krånglar, men även en liten stund om dan ger så småningom resultat.
Som belöning satte jag stickorna i mitt första inköp från Colormart, ett svart merinogarn, mjukt och skönt att sticka i.
En Shaelyn ska det bli... en svart sjal har jag saknat länge och nu när ljuset återvänder blir det lättare att sticka med svart garn. Ändå startade jag upp stickningen igår kväll, med trötta ögon, dåligt ljus och svarta ebenholzstickor. Hur dum får man bli? Det var bara att repa upp imorse och börja om med ljusare stickor och solsken som sken in genom mina nysydda gardiner (sedär, nu fick jag med att jag har sytt nya gardiner också... ;-) ).
Nu är problemet att låta bli stickningen så handlederna får vila.

En regnig onsdag...

... jag syr gardiner och väcker varsamt pelargonerna ur vintervilan.

Curryfisk

Det var ett tag sedan jag bloggade om mat, så här kommer ett nypåhittat recept. Ursprungsreceptet hittade jag på bloggen LCHF till vardag och fest - för övrigt min absoluta favoritblogg, när det gäller mat.
Den här fiskrätten är riktig snabbmat - minimal förberedelsetid, sen gör ugnen resten.

Curryfisk (tre personer)

1 burk crème fraiche
1 dl grädde
2 tsk curry
1 knapp tsk salt
1 krm paprikapulver
1 krm dragon
svartpeppar

Koka i hop såsen och häll den över ett fryst fiskblock. Gratinera i ugn 225 grader i 40 min.
Servera med broccoli. Vi brukar köpa ekologisk fryst broccoli (en påse till tre personer)... 5-7 min i micron.

Ytterligare ett inlägg om sockgarner

Tant Koftas sockgarn (Zitron), stickade 2011, mer än flitig användning

Zauberball, stickade 2010, måttlig användning

Drops Delight, stickade 2010, mindre än måttlig användning

Regia Tweed, stickade 2012, måttlig användning

Nu finns det ju fler egenskaper än bara hur mycket garnet noppar och hur länge det håller mot nötning. Ett exempel är Noro Kureyon Sock, som är det sockgarn jag tycker bäst om; sämst hållbarhet mot nötning, noppar förhållnadevis mycket och töjer sig en sådär en halv storlek. Trots det tycker jag att de positiva egenskaperna väger över... skönt att sticka med och fina färgskiftningar... dom färger som jag inte gillar i ett noronystan plockar jag bort och färgar om.
Två andra garner på min bästalista är Schoppel-Wolles Admiral och Tant Koftas sockgarn, som kommer från Zitron. Båda sorterna är garn som noppar väldigt lite och som jag gärna använder.. garn som stickar sig själv, liksom. Admiral kan kännas lite platt i färgen, men fugerar utmärkt att färga själv.
Bottennappet är Drops Delight - tråkigt att sticka med, noppade vid första användningen och dessutom obehagligt att ha på sig.
Jag har lite svår för att bestämma vad jag tycker om Wollmeise... blev klart förvånad över hur mycket det noppade och töjde sig (faktiskt det garn som töjde sig mest), men det finns i fantastiska färger och är skönt att sticka med.

Sockgarner före och efter användning

Något som jag har saknat väldigt mycket är bilder på hur färdigtstickat beter sig efter en tids användning och några tvättar. Det finns oändligt många vackra bilder på färdigstickat på nätet. Många timmar har jag tillbringat på Ravelry... dreglande över allt fint som finns där.
Det garn som jag använder mest är sockgarn och naturligtvis blir det mest sockar av det, men även vantar, mössor, tröjor och sjalar.
Nu har jag samlat ihop lite före och efter bilder på sockar stickade i olika sorters garner. Jag använder mina egenstickade sockar varje dag sommar som vinter och även på nätterna, när jag sover. Kommer faktiskt inte riktigt ihåg när jag senast köpte sockar (tyvärr balanseras inte dom minskade sockinköpen mot garninköpen... ;-) ) Jag har alltid tofflor av typen Crocs på mig inomhus, som bidrar till en del noppbildning. Sockarna tvättas alltid i maskin (vägrar tvätta för hand när det finns tvättmaskin) på ulltvättprogrammet vrängda ut och in på, förutom Schoppel-Wolle Bootsgarnet (44% ull, 42% bomull, 14% nylon ), som jag har kört i 60 grader utan problem med krympning. Sockarna är stickade med 2-2,75 mm stickor. Min upplevelse är att ju tätare en socka är stickad, desto bättre håller den för nötning.

Noro Kureyon Sock, stickade 2010, måttlig användning

Wollmeise Sockenwolle 80/20 Twin, stickade 2010, måttlig användning

Schoppel-Wolle Boots, stickade 2011, flitig användning

Arucanina Ranco, stickade 2010, mer än flitig användning, börjar bli nötta undertill

Arucanina Ranco, stickade 2010, måttlig användning

Det får räcka för den här gången, annars tröttnar ni på sockar. :-)
Kanske det finns någon mer som vill visa före- och efterbilder på stickat. Det skulle vara kul att se!

Sytt, sytt!

Även om det inte märks här, så har det varit full aktivitet i syrummet sista tiden. Jag har länge tänkt att göra ett mönster som passar mig och som kan användas som grundmönster. Krångligt, eftersom jag är inte behärskar konsten mönsterkonstruktion. Ibland passar kläderna jag syr bra och ibland inte... Jag har helt enkelt samlat ihop dom mönster och köpekläder, som passat någorlunda bra och mätt, ritat och provsytt. Än så länge har jag bara jobbat med trikå och nu börjar det arta sig riktigt bra.
Ett problem med att sy en klänning om dan är att garderoben kommer att sprängas så småningom... fast det börjar ta styggt på mitt tygförråd, så det är nog ingen fara än. ;-)
Här är gårdagens klänning, sydd av ett tyg i lin/bomull, som jag köpte hos Yvonne i Tygaffären. Från början var det randigt i oblekt och beige, men efter en omgång färg blev det förvandlat till härligt grönt.

Av tygspillet som blev över sydde jag en tröja till mitt barnbarn August.

Ha en trevlig helg!

Just nu...

Äntligen är det februari och våren kommer allt närmre... jag rastar dammsugaren och klär mig i grönt... längtar efter varm jord...

Ritar mönster och syr...

... grobarhetstestar frön