lördag 17 april 2010

Om krulligt garn

Idag har jag bestämt mej... Manu, koftan som jag stickat på ett tag, ska repas upp. Hela tiden har jag haft en vag olustkänsla och idag lät jag den ta form. Den är nästan färdig, fattas bara fickor, men koftan ser inte ut som jag vill. Ibland undrar jag varför jag är så envis och inte lyssnar på mig själv. Denna gång tog det ovanligt lång tid, kanske för att Suri Blue är ett så trevligt garn att sticka med och på det här viset får jag använda det två gånger.
Jo, det låter allt lite knasigt...
Minuterna efter jag bestämt mig för att göra krulligt garn av Manu kom bekräftelsen på att jag fattat rätt beslut. Det där svindlande kretivitetsbubblet, då den ena möjliga och omöjliga idén poppar upp i huvudet. Hela dagen har det hållit i sej... jag har plockat i mitt garnlager, lagt den ena härvan ihop med en annan, flyttat nystan hit och dit och nu börjar sakta en tröjidé att ta form. Det känns bra. Den blir grön.

5 kommentarer:

Maria sa...

Ibland tar det emot att fatta sådana beslut, men ibland är det bara så rätt! Jag blir väldigt nyfiken på ditt nya gröna projekt...

miastick sa...

Oj, drastiskt! Är det Manu-modellen som inte kändes 100 eller var det kombinationen med garnet?

Tina sa...

Hmm... svår fråga... det är nog lite både och. Jag kommer nog att sticka en Manu igen, men uppifrån-och-ner istället. Känns som jag får mer koll på hur plagget utvecklas då.

Janette Millbom sa...

låter härligt befriande! Jag funderar på att repa sun-ray-ribbing

Tant Kofta sa...

Det här med att repa upp är befriande och föder verkligen ny energi.
med hej fr. Koftan