Tv-stickningen

Så praktiskt att ha en stickning liggandes vid tvn... helt plötsligt är tröjan lång. Det har blivit en och annan deckare (inte alltid lätt att hänga med i handlingen när det blir lite pilligt med stickorna ) och ett och annat Idolavsnitt. Om några cm ska jag börja med avslutningskanten och då får stickningen komma fram i dagsljus igen. Sen är det dags för ärmarna. Det är inte så mycket garn kvar, så jag väger helt enkelt upp garnet i två lika stora nystan och stickar tills det tar slut.

Ikväll hänger jag nog lite på Online stickcafé på Facebook... vi kanske ses där!

Många stickprojekt...

Efter att ha läst på bloggen Bland nystan och papper, började jag räkna igenom mina egna stickningar och insåg att jag hade sju (7!!!) stycken. Jag som bara klarar av en sak i taget! Det kanske är orsaken till avtagande sticklust... så idag har jag försökt få lite struktur på alla projekt. En sjal- och en sockstickning har repats upp. Om jag stickar ett aviga och ett räta varv om dagen på Revontulisjalen, så är den färdig om en månad. Wollmeisetröjan (Olive ) placerades vid tvn, så den växer bara när det visas brittiska deckare. Sockarna till barnbarnet får ligga till sig ett tag och det får även mina randiga sockar göra. Sen är det mösstickningen, som är roligast för tillfället. Konstig nog valde jag blått garn... planen är att mössan ska färgas om när den är färdig. Så här ser den ut, för tillfället:

Nu är det dags för nästa steg - att plocka upp maskor för huvudet.

Sytt & broderat

Efter två dagar trixande, så har jag nöjet att presentera två väskor, en för det som inte får plats i stickväskan och en liten för garnnystan. Jag har ju redan en stickväska, men har efter hand märkt att när allt jag behöver är packat, så finns det ingen plats för själva stickningen. Därför har jag gjort en till, något mindre.

Den lilla garnväskan blev, lite otippat, turkos. Jag har börjat bli mer och mer förtjust i turkos, så vem vet snart kanske bloggen byter färg. Elling var så besvärlig och ville bli kliad hela tiden, men till slut efter ett femtiotal försök blev det några användbara bilder (han är så söt och egentligen är det mest roligt att han är i vägen...).

Lilla stickväskan blev invigd idag, när jag var till posten, för att hämta ett paket från Wollmeise. Två ljuvliga härvor en orangeröd och en grön.

Garnkärlek

Jag har samlat på mej några härvor av Wollmeisegarn och det är något verkligen speciellt med färgerna på det garnet. Frågan är om jag någonsin kommer att kunna använda det till något... det finns en stark spärr mot att ens nysta upp det... märkligt! Det räcker liksom att bara titta på det, fundera över olika kombinationer... flytta färgerna hit och dit.

Visst är dom fina, härvorna?

Oj, titta en hackspett!

Jag satt och funderade på fina formuleringar till mitt nya blogginlägg och tittade ut genom fönstret och där satt en så vacker hackspett i björken utanför. Alla ord for ut ur huvudet igen och jag slet fram kameran och fångade den på bild. Nu äter den jordnötter och lyser upp det gröna med sina klara röda färger. Det är ett annat slags ögongodis, med fina fåglar, än mina garnhärvor.

Lite stickat har det blivit också... Efter många timmars vånda tog jag mod till mej och nystade upp en av mina dyrbara Wollmeisehärvor. Jag hade bestämt mig för att inte köpa en enda härva till förrän jag faktiskt provat att sticka med garnet. Nu har det blivit ett par sockar, lika gröna som vårgräset. En Tinafärg som Anna, så träffande, sa på senaste stickfikat. Wollmeisegarnet höll måttet även som stickat! Sockarna är Brainless, ett mönster, som jag har gjort om efter eget huvud och kallar Mindful.

Ute blir det bara grönare för varje dag och idag är det varmt och lite regn. Mitt favoritväder! När jag kom hem i morse efter morgonyogan, så stod jag ute på trappan och bara luktade på våren. Den luktar som allra bäst i regn. Se bara vad tusenskönorna trivs.

Kanel och gröna drömmar

Nu står en plåt med kanelbullar i ugnen och kaneldoften sprider sig genom huset. Snart ska jag sjunka ner i mitt skönaste soffhörn och mysa med nya gröna sockstickningen. I hyllan ligger något som brevbäraren kom med (ja.. ja.. presenter behövs oftare än på jul och födelsedagar), Kidsilk Haze i färgen Fern och Mistelzweig från Wollmeise. Först av allt blir det en rykande latte. Mums!