Det är mycket på stickorna nu...

Euphorbia

Äntligen blev det ett bra fototillfälle! Solljuset fanns i Uddevalla och på väg dit fick jag tillfälle att köra genom ett vinterlandskap. Märkligt! Under två mil av färden var det närmare decimetern med snö. Gissa om det var julstämning?
Vi gjorde ett litet byte av tjänster min bror och jag. Först fick jag agera hemkunskapslärare - vi började med att åka och handla råvaror och sedan fick han laga till en nötgryta med öl och vitlök till middagen och äggcocotter till lunch. Sen var det brorsans tur att ta över, så medan grytan puttrade på spisen åkte vi ut till Mollön, som ligger lite väster om Uddevallabron, för en fotosession. Han är en fena på fotografering, min bror.
Brr, vad kallt det var! Och halt på klipporna! Han är väldigt hängiven, måste jag säga. Med en halvläkt bruten fotled hoppade han omkring där på ett ben och klickade bild efter bild. Ni behöver inte vara oroliga - det gick bra. Den enda som kommer att ha blåmärken imorgon - det är jag.
Sjalen har kommit till för att passa garnet, som jag köpt hos Tant Kofta, och jag hade julstärneblomman, som tema i mitt mönsterskapande. Garnet är lite luddigt med mycket lyster och jag gillar hur det framträder så fint i mosstickningen.
Den här gången har jag noga skrivit ner hur jag har stickat, så efter renskrivning finns det möjlighet att det kan bli ett färdigt mönster, om intresse finns.

 

 

Julsjal

Räknar, teststickar repar upp, skriver, hittar på nya varianter, teststickar igen, repar upp,  räknar... så har denna vecka sett ut... kanske kan det bli en sjal till slut.
Ett bra tecken är att jag inte repat upp en enda gång sista dygnet...

Shaelyn

Nu är min svarta Shaelyn blockad och klar - färdig att presenteras. Sjalen är stickad i ett tungt, mjukt merinogarn från Colormart och den sista spetsrapporten i ett babyalpackagarn från Tant Kofta, på Cubics 4 mm. Mönstret var lätt att följa och spetsdelen fastnade direkt i minnet. Att varva slätstickning med mönsterstickning var väldigt vilsamt.

Det är när jag räknar efter att det bara tog knappt tre veckor att sticka den, som jag inser att mina handleder börjar bli riktigt bra. Hurra! Den verkliga förbättringen tog fart, efter jag läst om gurkmejans antiinflammatoriska egenskaper och bestämt mig för att prova på själv. En rågad matsked om dan utrört med lite vatten (nu snackar vi äckligt...) nedsväljes med vatten, samtidigt som man håller för näsan. Redan efter en vecka märkte jag skillnad i handlederna. Märkligt! Antingen fungerar det eller så hade det vänt ändå - jag plågar mig glatt vidare med malen gurkmeja... tacksam för utökad sticktid!

En sjal till blockning

Shaelyn är färdigstickad och nu går det inte att skjuta upp klippövningen längre... idag ska det ske!

Edit - Nu är det klippt! och jag överlevde! Provar som bäst olika kantningar...

Sjalembryo

Tröjan som jag har stickat på i månader börjar bli färdig... det är bara lite småfix kvar som att fästa trådar och snygga till nederkanten lite. Det tar lång tid att sticka en tröja när handlederna krånglar, men även en liten stund om dan ger så småningom resultat.
Som belöning satte jag stickorna i mitt första inköp från Colormart, ett svart merinogarn, mjukt och skönt att sticka i.
En Shaelyn ska det bli... en svart sjal har jag saknat länge och nu när ljuset återvänder blir det lättare att sticka med svart garn. Ändå startade jag upp stickningen igår kväll, med trötta ögon, dåligt ljus och svarta ebenholzstickor. Hur dum får man bli? Det var bara att repa upp imorse och börja om med ljusare stickor och solsken som sken in genom mina nysydda gardiner (sedär, nu fick jag med att jag har sytt nya gardiner också... ;-) ).
Nu är problemet att låta bli stickningen så handlederna får vila.

Hej omvärlden

De senaste dagarna har jag befunnit mig i något slags kreativitetsbubbel och hoppat mellan sticknings och sömnadsprojekt om vartannant. I en stund av stillhet insåg jag förvånat att det var månader sedan det senast hände... just nu känner jag mig lite som att jag gick och la mej nån gång mitt i sommaren och sedan vaknade och upptäckte att det har blivit november. Visst har jag sytt och stickat av och till hela tiden, men det där lycko-skapar-bubblet har liksom inte infunnit sej.  Välkommen tillbaka! :-)
Igår bröt solen igenom dimman i några minuter och då hann jag ta några bilder på senaste sjalen, en ny storfavorit. Det är Tant Koftas sjalmönster, Raka rör, stickad i fint färgat garn (Filisilk) också från Tant Kofta. Roligt och enkelt mönster att följa. Sjalen är stor och fluffig och det känns som att vara omgiven av varm luft, när man har den på sej.

Silket glänser fint i solen...

Inte mycket kvar av 100 g!

Shetland Triangle Lace Shawl - min första

Det tog tid att sticka den här sjalen! Jag började i april och med min lilla stickdos på en kvart om dagen tog det en dryg månad tills garnet tog slut, precis lagom till sista varvet innan avmaskning. Garnet, ja. Det är BC garn Sarah Tweed i en gul nyans, som jag färgade i en lite gröntonad nyans. Helt omöjlig att fota, för övrigt.
Som tur var, hade snälla Anna en härva över, som jag fick använda. Där tog det stopp! Fast jag hade fått mer garn så gick det inte att sticka dom där två sista varven. Märkligt!
Men så i söndags så var det dags... motståndet var borta och sjalen fick till och med fästade trådar och blev blockad.
Två härvor plus 5 gram på en tredje härva gick det åt och jag använde stickor 4 mm.

Blockning gör underverk!

Long time no see

Rätt som det var hade jag sprungit in i någon slags bloggvägg...
... men idag kom det en liten ryckning, som ett fladder i ögonlocken precis innan man ska till att vakna... ett litet längt efter att blogga lite.

Riktigt svårfångad färg det här... nånstans mittemellan ska det vara 

En sjal har har det blivit, en som jag alltid velat ha, fast aldrig hittat rätt garn och mönster till. En dag när jag var hos Tant Kofta (som har öppen koffert alla lördagar i augusti), så låg det där och väntade på mej, det rätta garnet, i min gröna färg. Ljuvligt, mjukt, lite tjockare babyalpackagarn. När jag stod där och klämde på härvorna visste jag att Jared Floods Terra var det perfekta mönstret, för min sjal.
Tre härvor gick det åt, två ljusare och en mörk och istället för spetskanten gjorde jag en i-cordavmaskning.
En riktig favoritsjal!

Välkommen tillbaka inspiration

Efter en dryg vecka med låg eller ingen inspiration kändes det oerhört befriande när känslan av skapandelust började bubbla i magen. Soligt väder i vita drivor av päronblommor, med en god vän brevid mig i hammocken... småprat... surr från hundratals bin och humlor... klickandet från våra stickor och en latte som väntade på att bli uppdrucken... Det gjorde susen!
Äntligen fick klänningen, som legat och väntat så länge, sina infodringar i ärmhålen. Mönster har blivit uppritade och kan ni tänka er - nu är det dags att avmaska sjalen. Det är visserligen bara en meter kvar av sista härvan, men det ordnar sig nog. I söndags när jag satt och läste bloggar så såg jag ett så fint garn på Lindas blogg, Ulliga, gulliga och fägglada. Det är ett sockgarn i ull, bomull och polyamid från Schoppel-Wolle och heter Boots Stärke. Det gick inte att stå emot... Idag dunsade paketet ner i brevlådan (supersnabb leverans från Nysta), lagom till mitt nästa stickprojekt - ett par sockar (och ja, Anna, jag har redan stickat två varv... ;-) ).

Snö? Nej, päronblom...

En grej till vill jag visa och det är en sån smart sak, som Beata hittade på igår. Vi brukar ha fiberduk över våra odlingar och katterna tycker att det är toppen att ligga på den. Varmt och mjukt... att dom mosar plantorna bryr dom sig mindre om... Hon tog helt enkelt bambupinnar och gammal läckande plastslang, tillklippt i lagom längder, och gjorde fina bågar, som fiberduken kan ligga över. Funkar perfekt!

Hoppsan, kungsängsliljorna och Elling följde med av bara farten...

Under blommande fruktträd...

Min helg har, till större delen, tillbringats under blommande träd. Lördagen började med storstilade planer... skruva upp hyllor, plantera blommor, sy färdigt klänningar, baka... men allt bleknade bort där i hammocken under päronträdet, med historier om Mma Ramotswe i öronen och en varm hund vid fötterna. Så gick den dan... med funderingar om att det är lättare att praktisera mindfulness den här årstiden än andra mörkare och kallare tider på året och om lattens betydelse, som humörhöjare... Idag har det nästan varit för varmt där undet päronträdet, så jag bytte plats till favoritfåtöljen under körsbärsträdet i stället... där har jag suttit med min sjalstickning alldeles för länge (tycker nog handleden, men inte jag ), med resultatet att nu är det dags för den sista charten, med det stiliga namnet, Scalloped Lace Edging. Hurra!

Planerna på vad som ska bli nästa stickning, snurrar i huvudet... det lutar åt ett par sockar. Jag måste (lite skamset, för jag har inte garnbrist) erkänna att jag inte kunde låta bli att köpa en härva Fleece Artist-garn hos Madame Kruz i fredags.

Många bäckar små...

En kvarts sticktid om dagen verkade så lite, men rätt som det var blev varven riktigt långa. En sjal (Shetland Triangle Lace Shawl) kommer det allt att bli till slut. Jag fick för mig att färga om den och återstående härvor från gult till grönt och gillar garnet (Sarah Tweed från BC garn)ännu mer nu.
Jag kunde inte låta bli att fota mitt stickade i ett blommande träd precis som Fiff gjorde med sin fina uggla, fast min sjal hänger i vårt päronträd.
Trädet började blomma igår och är helt överväldigande.

En söndag

Min sjalstickning växer långsamt (en kvart om dan och en hel del baklängesstickning)och nu börjar spetsmönstret träda fram... igår satt jag ute i solen och stickade och det var så skönt... säg det inte till någon, men det blev nog två kvartar...

Denna dag har M och jag varit på utflykt till Skärhamn och Nordiska akvarellmuseet och tittat på utställningen med Julie Nord. Vilken härliga och läskiga bilder! Nu när jag skriver om det känner jag att jag vill åka dit och se den en gång till. Vi drack latte ( med extra medhavd vispad grädde i, mums...) på ett fik intill och på hemvägen svängde vi in till Stockevik och åt vår minipicknick (ägg, makrillfilé, ost och valnötter)

Äntligen...

... efter att ha stickat Andrea's shawl nästan tre gånger, så är den färdig! Fantastisk bra garn som håller för så många upprepningar. Det gröna och gula är Tant Koftas babymerino alpacka och det bruna är samma typ av garn, fast från Chili Gredelin (omfärgat omedelbart jag fick hem det, eftersom jag var inte så glad i färgen, Fyra nyanser av brunt, men såg mer ut som fyra nyanser av grå/rosa).

Jag var inte helt nöjd med mönstret, men fick inte till några ändringar, som fungerade. Efter hård blockning, så blev den helt ok. Nu har jag satt igång med mina gladsockar, som blivit liggande i Ufo-korgen och håller på med lite teststickning, för en blivande rosa tröja till August.
På spisen kokar 1,5 liter Carnegie porter... tanken är att koka ihop det till ca 2 dl, för att sedan använda till morgondagens vörtbrödsbak. Ska bli kul att se hur det bli!

Ett steg fram och två tillbaka...

... blev det med min Andrea's Shawl. Jag insåg till slut det som jag anat hela tiden, att den inte blir bra. Innan upprepning och omstickning av det randiga partiet, så fick det bli en bild...

En liten mellanstickning startades igår. Jag har en tydlig bild av hur det ska se ut i färdigt skick och det är lite spännande att se om jag lyckas få till det.
Är det någon som kan gissa vad det ska bli?

Lägesrapport

Det har blivit mycket stickning idag, eftersom jag inte kunde slita mej ifrån min otroligt spännande ljudbok. Den innehöll allt möjligt läskigt och är nog inget för lite känsliga lyssnare. ;-) Levande begravd av Peter James, för er som är intresserade. Kombinationen av spänning och skönt stickning är oslagbar, måste jag säga.

Pappa var en duktig elev och efter några timmar och en del kaffe, så åkte han hem med ett dinkelbröd och en burk surdegsgrund.

1:a advent

Dagens deg på jäsning är Gotlandslimpa ur boken Surdegsbröd. Det luktar underbart av pomerans, anis och fänkål i köket och ännu är det inte dags för gräddning... bra adventslukt! Fönstren har fått krukor med röda julstjärnor och cyklamen och ljusstakarna har fått hela glödlampor. Julstämningen är på topp!

Jag fick en fråga av The Knitting Seaman, om jag inte tröttnar på att sticka grönt. Svaret på det är - inte än! :-)
Här är två av mina tre pågående stickningar:

Ända sen mönstret till Andrea's shawl kom har jag velat sticka den, men inte kunnat bestämma mig för vilket garn som passade bäst. Häromdan föll allt på plats och nu är den gröna kanten färdig. ;-) Den randiga delen blir i gult och brunt. Jag stickar den i Tant Koftas underbart mjuka babyalpacka... två trådar av sjalgarnet med stickor 4mm.

M beställde ett par fingervantar och efter att ha rotat lite i garngömmorna hittade jag två nystan Rowan felted tweed, som han godkände.

En färdigstickad sjal

Alla lösa trådar är fästa och den är blockad! Revontuli är färdig... :-)

Nu har dagens bröddeg jäst i nästan fyra timmar och är färdig för utbakning.