Gott nytt år kära bloggläsare!

Jag är så glad för alla ni som har hittat hit och läser det jag skriver och lämnar kommenterar ibland. Även om jag inte alltid svarar på era kommentarer, så läser jag dom och gläds. Tack!
En annan sak jag är glad över är att alla ni som bloggar finns, så jag får massa rolig läsning. Jag känner att jag inte kommenterar ens i närheten av hur mycket jag skulle vilja, så jag passar på att tacka för alla fina bloggar här. Tack!
Sen tänkte jag avlägga några nyårslöften inför 2013 (jag gillar önskningar som är lätta att hålla)!

• Jag tänker handla garn
• Jag ska sticka massor
• Jag tänker inte åka vasaloppet

Sådär nu kan 2013 komma med dunder och brak...

Bild från Fallens dagar 2006

Gott nytt år!

Julfint

Två dagar har vi julstädat och ååå vad det är tråkigt! Egentligen hade vi tänkt att städa badrummet igår, men det blev en vilodag i stället. Mycket trevligare!
Så idag var det dags för badrummet... men tänka sej, säkringen som strömförsörjer just det rummet valde att gå sönder inatt. Jag tar det som ett tecken på att det är meningen att jag ska lägga upp till en ny stickning istället för det där andra, som inte går att göra i ficklampssken. Hurra!
En roligare sak än städning är att det har flyttat in en liten katt hos oss. En luddig och vit, gardindinglande, sladdätande liten vilding. Doris heter hon och är underbar.
Hon älskar julgranar också...

Spirograph

 

Lucia hos mej

Dagen började skönt... jag vaknade sist och båda brasorna var redan tända. Det var bara att brygga morgonkaffet och sjunka ner i soffan och mysa i värmen.
När vi renoverade köket så bestämde vi oss för att sätta in en liten vedspis i gjutjärn, mest för att kunna laga mat och hålla värmen i händelse av långvariga strömavbrott (sen att elföreningen passade på att gräva ner alla luftledningar i samma veva och vi inte haft ett enda långvarigt strömavbrott sen dess... jaja... ). Den vedspisen är en källa till outsinlig glädje i dessa vintertider! Jag har lagat mat på den nästan dagligen sen kylan slog till.

Köttfond är inte det mest fotogeniska i köket... ser mest ut som diskvatten.

 

Idag står där en stor gryta med nötbuljong och puttrar och sen någon gång i kväll ska jag sila buljongen och portionsfrysa den. Jag brukar använda creme fraicheburkar, som jag ställer på en bricka i frysen tills buljongen är genomfryst och sen samlar jag alla burkarna i en plaspåse. Så lyxigt att plocka fram egen buljong, när någon maträtt behöver piffas till. Idag blev det lite rotsellri, persiljerot, lök, vitlök, ett märgben, ett litet köttben, lagerblad och vitpepparkorn. Kokas läänge, typ minst 8-10 timmar.
Ett lussebröd (!) fick jag bakat till mig och Beata, som är hemma och är förkyld. Hittade ett lchf-recpt på nätet och gjorde om lussekatterna till en liten limpa istället. Gissa varför? Jo, för då kan man skära skivor och breda smör på! Så lchf! Nu har vi mumsat massa lussemackor, så det blir nog att skjuta på middagen lite. ;-)

Jag misstänker att jag inte är den enda som har börjat lyssna på Stickpodden. Så trevligt att lyssna på medan man stickar. Helt plötsligt väcktes ett behov av att lyssna på stickprat, när veckans Stickpodd vara färdiglyssnad. Det finns en hel del engelska stickpodcasts och jag har testat igenom några och hittat en som jag har fastnat för. Den heter Cast On och hon som gör den heter Brenda Dayne.  Det finns 124 avsnitt, så det räcker ett tag. Idag har jag hunnit med tre avsnitt och börjat på ännu ett par sockar - i grått av alla färger! Det finns lite för mycket färger att välja på i mitt garnlager, så jag fick spel och valde att 'go crazy' och göra ett par gråa.

Sockembryo...

Jag önskar er alla en skön Luciadag!

Handledsvärmare

Ett par handledsvärmare har blivit klara. Garnet hittade jag hos Tant Kofta någon gång i somras. Redan när jag såg härvorna visste jag vad jag ville sticka, men mycket annat trängde sig före.
Jag är ganska känslig för kyla i mina handleder, så jag har alltid handledsvärmare på mig även när jag sover. Det har länge varit hög tid att sticka ett par nya, eftersom det gamla paret knappt håller i hop längre. Fransiga kanter och små hål här och där. Visst är det en skön känsla att ha använt ett egenstickat plagg tills det är utnött. Jag gillart!
Garnet heter Tibet och är supertunnt och Lotta har berättat för mig massa gånger var det är för sorts ull, men den informationen vill bara inte fastna i min hjärna. Det känns som merino... Jag har stickat med 2 mm rundsticka och magic loop, som vanligt och mönstret är eget hittepå.

 Bäst färgåtergivning...
 

Gamla utslitna paret...