Lite dagens...

 

Här stickar jag omväxlande på Ysoldas Mystery Kal och en nyupplagd mössa...

 

Surdegsbröd som ska vikas var 45:e minut...

Förbereder långkok av syrad fläskkarré...

Färdigt bröd, som nu är överlämnat till våra grannar

Höstfärger

Förra hösten stickade jag mej en höstig halsduk och för ett par veckor sen insåg jag att halsduken behövde kompletteras med mössa och vantar. Nu är jag klar och november kan storma in för jag kommer att ha septemberfärgerna med mig hela vintern.
Halsduken är stickad som en tub och är nästan två meter lång och mönstret har jag hittat på själv. Mössan är en omarbetad Felicity (mitt favoritmössmönster förövrigt) och vantarna är ur Sticka mera småvarmt av Johanna Wallin. Garnet är Tynn Alpakka från Du Store Alpakka. Totalt gick det åt två nystan brunt och ett nysta vardera av dom övriga färgerna.
Konstigt nog så var fyrkantiga stickor det enda som fungerade med det här alpackagarnet... jag fick inget flyt alla med vanliga rund, varken metall eller trä. Tur att jag hade ett par uppsättningar sådana.

Whally

En liten mössa har sett dagens ljus, eller ljus och ljus; den har varit färdig några dagar, men det har inte gått att fota pga av mörka moln. Idag bröt solen igenom och det var uppehåll en liten stund, så det blev fotografering av. En skön promenad hanns också med innan det började dugga igen. Missförstå mig inte nu - jag gillar höst och regn. :-)

 

Mössan är till vårt barnbarn, August och i brist på hans huvud fick Whally stoppa i sig en mössa och ett par vantar för att bli tjock och rund. Mönstet är Fish Hat [Dead or Alive?] av Thelma Egberts och det är andra gången jag stickar en fiskmössa. Faktum är att när jag stickade mössa nummer ett så var det första gången jag stickade på engelska. Jag tyckte att mössan var så rolig att spärren mot mönster på engelska försvann och efter det stickar jag nästan uteslutande på engelska. Så här i efterhand inser jag att det var det perfekta mönstret av välja som nybörjare på engelska mönster. Det finns många sticktekniker med och allt är bra beskrivet.

Den första mössan passar en vuxen med stor huvud, så jag valde ett tunnare garn (Tant Koftas Angorett) och gick ner en stickstorlek till 4 mm, för att det skulle passa ett barnhuvud. Sedan följde jag mönstret förutom att jag gjorde mössan kortare för att det inte skulle bli så mycket häng. Enligt mönstret ska stjärtfenan stickas platt och sen sys ihop. Detta hoppade jag över och stickade runt med magic loop istället. Allt för att slippa sy! Det räcker med alla trådar att fästa.

 Nu väntar Whally bara på att få mumsa i sej August...

Grön basker ♥

Inte trodde jag att jag skulle få höstlängtan i maj, men i samma stund som jag fick på mig min färdigstickade basker dök den upp. Höstlängtan! Eller kanske ska jag införa ett nytt mode - ullbasker på sommarn. ;-)
Stickad efter Tant Koftas mönster (med vissa modifieringar) och i hennes garn på stickor 4 mm. Det gick åt 43 g garn.

Frostig söndag

Jag dricker hett ingefärste förstärkt med malen kanel, för att få upp värmen i kroppen. Idag har det blivit mest stickning. Kaunigarnet, som jag stickar Revontuli i, har kvar lite ullfett i tråden, så fingrarna blir skönt mjuka. Nu är varven lååånga... men med Dan Browns Änglar och demoner i öronen, kan jag visst sticka hur länge som helst.

Igår gjorde jag det sista på den gröna mössan (fästning av trådar är forfarande kvar... ). En liten lövslinga, som jag kanske syr fast på mössan, blev det också...

Solglimt

Lite solsken gav tillfälle till fotografering av ett pågående projekt.

Jag började sticka mössan med blått garn, men efter ett par dagar gav jag upp och tog fram färgrytan och gul ullfärg. Två härvor Manos Silkblend, en kallgrönmelerad och en blåmelerad, och det blå flätstickade bandet fick bada i gult och blev förvandlade till den bästa av färger - GRÖN.

Nu är det betydligt, behagligare att sticka... ;-)
Lägesrapport för Revontuli - diagram 3 och varv 106.

Många stickprojekt...

Efter att ha läst på bloggen Bland nystan och papper, började jag räkna igenom mina egna stickningar och insåg att jag hade sju (7!!!) stycken. Jag som bara klarar av en sak i taget! Det kanske är orsaken till avtagande sticklust... så idag har jag försökt få lite struktur på alla projekt. En sjal- och en sockstickning har repats upp. Om jag stickar ett aviga och ett räta varv om dagen på Revontulisjalen, så är den färdig om en månad. Wollmeisetröjan (Olive ) placerades vid tvn, så den växer bara när det visas brittiska deckare. Sockarna till barnbarnet får ligga till sig ett tag och det får även mina randiga sockar göra. Sen är det mösstickningen, som är roligast för tillfället. Konstig nog valde jag blått garn... planen är att mössan ska färgas om när den är färdig. Så här ser den ut, för tillfället:

Nu är det dags för nästa steg - att plocka upp maskor för huvudet.

Prototyp

Nu har det hänt lite mer med den höstlövsfärgade remsan i ett tidigare inlägg. Det var kanten på en mössa, fortfarande i prototypstadiet. Den här gången har jag planerat att skriva ner ett mönster, men innan jag kan göra det måste ytterligare en mössa eller två stickas, för få det hela begripligt. Kanske jag repar upp den här och provar på ett annat sätt... har inte bestämt mig ännu. Garnet är Manos Silkblend, som jag köpt på Tradera.
Men först har jag en sjal, som ska stickas klart. ;-)

Trot´eller ej...

men min nyaste stickning är inte grön utan blå. Nu är det visserligen inte till mig utan till min dotter... Bäst att passa på när en familjemedlem beställer en stickad mössa. ;-)

Hon önskade sig en Felicity i blått Manos Silkblend och så fick det bli. Nu går det lite trögt med stickningen, för jag har hamnat i en intensiv spelperiod. Det blir så ibland med mig...
Idag har jag inte stickat en enda maska... känns nästan konstigt, för jag har stickat, nästan oavbrutet i ett och ett halvt år (några avbrott för sömn, mat och yoga har dock hunnits med ;-)).

Nystickat

Av Manosgarnet, som blev över när jag stickade mina tumvantar, blev det en... mössa. En Felicity, närmare bestämt. Kommer att bli skönt, framåt hösten. Manos silk blend, är mjukt och lättstickat och skönt att använda. Det kan nog bli fler härvor av den sorten, om jag hittar något mönster jag gillar.

Igår hade jag en härlig och inspirerande eftermiddag i Tant Koftas växthus. Hon bjöd på smaskigt oliv- och fetaostbröd och det blev stickning och garnklappning. Det mest fantastiska var att jag fick en ljuvlig garnhärva i en färg, som får hjärtat att slå lite snabbare på mej. Jag har redan lite planer på vad jag vill sticka av det, men det är inte så bråttom. Först måste härvan klappas på och gosas med... länge, länge...