Denna dag har vi firat familjens andra och sista student. Det känns rätt märkligt att ens barn blev så stora, så fort. För inte alls länge sedan var hon inte större än på bilden på hennes studentskylt.
Nu är presentpappret undanstädat, möblerna iordningställda, disken är på torkning i diskmaskinen och den överblivna maten inpackad i frysen. Maken kör studenten till bussen för vidare färd mot Göteborg och den sista festen med klassen.
Snart ska jag gå ut och sätta mej på trappan under björken och se på när nötväckorna sliter med att mata sina ungar. Nu kan man se hur dom små näbbarna öppnas genom hålet i holken... den som skriker högst får mat först... det dröjer inte länge innan dom är flygfärdiga...
